KLASSIKER Louise hyllar Rive Gauche, Yves Saint Laurents klassiska parfym från 1970-talet. En av hennes signaturdofter under det glada 80-talet.
Rive Gauche var i sin originalform en väldigt krispig och kaxig doft med arty, avantgardistiskt metallklingande aldehyder parat med ros, pelargon och träiga basnoter. Eller som Victoria på parfymbloggen Bois de Jasmin uttrycker det: ”a warm cloud of silver dust slowly settling to reveal a lush rose”. En välbalanserad komposition mellan det vackra, polerade blomdofterna och den hårda metallen. Något liknande hade aldrig skapats innan och parfymen är än i denna dag utan något motstycke.
Rive Gauche skapades 1970 av näsorna Jacques Polge och Michel Hy och lanserades av YSL 1971. Rive Gauche betyder den ”västra stranden” i Paris, som då beboddes av mer intellektuella, bohemiska och hippa människor (nu är ju även detta innerstadsområde gentrifierat som många andra). Först förpackad i glasflaska, men under 80-talet ändrat till den numera ikoniska förpackningen i tidstypiskt svart, kornblått och silver.
Bland toppnoterna svävar de metalliska aldehyderna tillsammans med kaprifol, persika och citrus i ett angenämt rymdmoln. I mellanregistret huserar sedan alla blommorna tillsammans: ros, pelargon, magnolia, ylang-ylang; och de vita: iris, liljekonvalj, gardenia och jasmin. Efter någon timme framträder främst basnoternas ekmossa, men även sandelträ, ambra och tonkaböna.
Parfymen riktades till den moderna storstadskvinnan som börjat ta sig in i businessvärlden efter 60-talets kvinnliga frigörelse. Jag tycker också att den passar i den miljön – dess stringenta framtoning skärper sinnena och man känner sig professionell. Och ändå mer tilltalande blev parfymen för effektiva kvinnor senare under 80-talets yuppie-era, med reklam anpassad för detta:
Dessvärre hör även denna raffinerade pärla till de parfymer som har omformulerats på senare år. Detta görs allt oftare med gamla klenoder och anledningen är antingen på grund av att parfymföretagen vill uppdatera och modernisera parfymen för att locka nya köpare eller rent krasst på grund av de korrigeringar som nu måste göras på grund av nuvarande striktare bestämmelser som kommit gällande ingredienser och främst nanopartiklar. 2003 gjordes omformuleringen av denna egenartade komposition av parfymören Daniela Andrier, under ledning av vildbasaren Tom Ford, som då chefade som creative director på YSL.
Resultatet blev tyvärr till det sämre och Rive Gauche har tappat mycket av sin karaktär och nästan blivit en karikatyr. Jag tycker att själva grunden i parfymen finns kvar med rosen och den lite stickiga pelargonen sedan med sandelträet och ekmossan i basnoterna – men själva kännetecknet, de metalliska rymdblommorna från aldehyderna, har fått stryka på foten. Men den funkar alltså ändå i sin moderniserade anpassning och är fortfarande speciell – om än en blek kopia av sitt fornstora jag, likt ett tvåldoftande spöke.
Ciao!
_Louise
Inga kommentarer ännu.